Reflektioner och tjuvstart på semestern
Tack så jättemycket för allt beröm i kommentarerna till förra inlägget! Dock kommer här ett avslöjande: Det var inte så jobbigt. Vätternrundan, för de som testat på den, är värre.
- Är det verkligen sant?, undrade Axel.
Mja, på VR är det samma rörelse i hur många timmar som helst. Här får man börja cykla strax efter att man blivit trött på att simma. Man får springa strax efter att man lessnat på sadeln. Man springer i mål lite efter att man tröttnat på löpningen.
Det är dessutom så olika muskler som är involverade så nej, jag var egentligen (helt ärligt!) aldrig riktigt trött i lördags. Det betyder väl att jag är vältränad och att jag kunde ha tagit i mer. Jag kände inget alls i kroppen efter loppet men det var nog tack vare alla endorfiner, jag har (jag blev konstigt nog förvånad!) haft träningsvärk men nu är jag fit for fight igen. Träning igen imorgon - härligt!
Det blev visst familjefoto vid varvningen i lördags. Här finns bilden.
Jag har så smått börjat fundera på nästa års tävling. Simningen borde jag kunna kapa 7min på om jag börjar i simskola. Löpningen i alla fall 11min om jag fortsätter som jag gjort. Växlingen 2min. Det är 20min bara det och får jag bara mer tempoträning på cykeln kan jag nog kapa 20min där också. Huxflux är jag då nere på 7h 20min och med lite mer vilja och mindre feghet ligger väl 7h inom räckhåll?
Smygstartade min semester igår. Jag har inte så mycket labbarbete denna vecka så jag tar semester redan på torsdag. Dock måste jag jobba torsdag förmiddag så igår gick jag hem efter lunch för att jämna ut. Varför vara på jobbet när det är fint väder och Cellbiologens Snyggaste Cellodlare har semester och man kan bada. Hundbada alltså.


