vismut

Okok, två gånger tidigare har bloggen varit nära att läggas ner. Dels när det var dags enligt den ursprungliga planen (efter disputationen) och så några månader senare när motivationen var noll. Men nu är det dags. Det var exakt på dagen sju år sedan första inlägget (visserligen på en annan portal än blogg.se men jag såg till att flytta med de få inlägg jag hunnit med när flytten gick) och sju år måste väl ändå motsvara typ 50 år i blogg-år?!

 

Med mindre än 100 dagar kvar till årets stora tävlingsmål, Vätterntriathlon, har träningen börjat gå riktigt bra. I mars kommer jag nog upp i runt 35 träningstimmar. Dock är det en bra bit från fjolåret då jag smackade in hela 51 träningstimmar under mars månad. Hur hann jag egentligen? Men visst, jag är betydligt mindre sliten i kroppen nu jämfört med då.

 

1 januari 2014 - 25 mars 2014: 77h träning

1 januari 2013 - 25 mars 2013: 120h träning

(Shit! Jag hade inte alls koll på att det var så stor skillnad förrän just i denna sekund!)

 

Fördelat på:

2013:

Ettårskalas hos Ellen idag och jag tyckte att kritor, papper och en stol var en perfekt present. Tyvärr har jag taskigt minne vad gäller det här med barn och stoppa saker i munnen så jag köpte kritor för barn 3+ och sådana kan man ju inte ge till en ettåring (de fick hennes pappa istället). Tur Maxi hade pennor för minderåriga!

Det finns ju finare och fulare sätt att dra kablar:

Bloggen närmar sig sjuårsdagen och händer inget drastiskt med blogginspirationen blir den heller inte äldre. I något av de första inläggen, maj 2007, skrev jag om att jag tog buss 202 till Ekholmen, hoppade av, köpte ett Playstation 2, hoppade på nästa 202a mot Lambohov och åkte hem och spelade. En hel del Tony Hawk (skateboardspel) blev det.

 

Efter att ha legat oanvänt sedan 2008 eller så var det nu dags att göra sig av med det. Jag trodde inte det fanns någon marknad alls för sådana gamla konsoler så jag la ut den för 200:- på LiUs anslagstavla. Nu kommer mailkonversationen med den blivande köparen i korthet:

 

Köparen: Vill dubbelkolla så att priset stämmer.

Björn: Ja, det gör du. Vill du betala mer?

K: Även om de flesta spelen är kopior tycker jag att 200 känns lite i understa laget (även om jag inte skulle klaga), så jag kan tänka mig att betala ett par hundralappar till om så önskas.

B: Lägg på en nolla då :-) Nej vars. Det är ditt om du vill ha det. Ta med så många hundralappar som du vill betala så får du det. 

 

Han kom. Han hade med sig 400:-. Jag är nöjd. Han är nöjd. Frid och fröjd.

 

Snacka om att göra motsatsen till att pruta!

Säkert vårtecken:

Jag har gjort det mest brottsliga i mitt liv nu tror jag. Eller, det var ju inte helt medvetet men ändå.

Vid handling på annan ort passade vi på att köpa 15kg hundmat som vi upptäckt att Sasha faktiskt äter. Det hon brukar få, ICAs, går ner när hon inser att det inte blir något annat eller när det serveras från min gröttallrik.

 

Nu till "köpet". En hel del annat fanns också i kundvagnen och min, usla, överslagsberäkning av priset stämde exakt. Därför reagerade jag inte så starkt på att 15kg hundmat för 250:- inte var inslaget. Det var ju inte direkt så att jag gömde maten även om den låg kvar i vagnen fullt synlig. När jag sen insåg att Sashas mat blev gratis gick jag inte in i butiken igen och det är det som gnager mig.

 

Men Sasha kunde inte bry sig mindre och tycker att gratis är gott.

Veckan har innehållit ett skönt avbrott från vardagsjobbandet med en resa till Uppsala för ett seminarie. Dock missade jag spiktårtan som det bjöds på på jobbet - tur då att Kerstin är omtänksam!

Vi har ett online-beställningssystem på jobbet som alla beställningar ska gå genom. Varje gång som man loggar ut kommer det upp en ruta med något bevingat ord. Den här dök upp idag, konstigaste jag sett faktiskt: