vismut

Äntligen tillbaka på vägarna!
Trots att det blåste och det fina vädret, som jag trodde det skulle vara, uteblev så var det SÅ SKÖNT att sitta och trampa en timme igen.
Cykling är den absolut härligaste motionsformen som finns, i min mening. Nog för att det kanske inte är den roligaste men att få motionera dörr till dörr, se Linköpings omgivningar, få vara ute, kunna sjunga för full hals, inte få ont och inte vara helt slut efter ett pass (om man inte väljer det då) är fantastiskt för motivationen och som stressnedsättare.

 

För övrigt är stekta färska champinjoner väldigt gott. Konstigt att det blev några kvar till stuvningen.

Då var ytterligare en klassiker genomförd. Den sista på ett bra tag, tror jag. Min totaltid Öppet spår+Vätternrundan+Vansbrosimningen+Lidingöloppet blev härliga 21h 59min 30s. Wow. Jag är faktiskt lite stolt :-)

Det går inte att pressa så mycket mer. Visst att jag skulle kunna ta mig under 10h på Vättern med lite bättre strategi och tur med vindar men framförallt skulle jag väl kunna kapa någon timme på skidåkningen om jag verkligen skulle träna lika fokuserat som jag gjort till löpningen och cyklingen.

Klassikern 2009/2010 genomförde jag på 26h 8min 2s men då lärde jag mig mycket som jag hade nytta av till i år. Som t.e.x att det inte går att göra bra resultat om man inte förbereder sig (tränar...) väldigt fokuserat.

Nu då? Jag har ju insett att jag behöver mål för att få resultat med träningen.

Jag återanvänder förslagslistan från 2010 men ändrar alla år ett framåt:

• Vasaloppet 2012 under 7h
• I mål på Kalmar Ironman 2013 innan de stänger målet (15h)
• Bli tjock
• Bygga tillbaka överkroppsmusklerna
• Lidingöloppet 2012 på 2.15
• Hitta en flickvän
• Topp 100 (eller under 40min) på Vansbrosimmet 2012

1. Nej, inte de närmaste åren.
2. Troligen inte. Beror på om jag får någon 30årskris och hur livssituationen är just då.
3. Tjockare i alla fall. Kommer tillsammans med #4. I alla fall under uppbyggnadsfasen.
4. Absolut!
5. Hahahahahahahahahahaha! Nej.
6. Mm.
7. Inte 2012. Däremot siktar jag på 42min. Sakta men säkert ska jag närma mig 40min och första startgrupp!

Nä, det enda riktiga träningsmålet blir Vansbrosimningen nästa år. Tills dess ska jag testa på att periodisera min träning, dvs varva veckor med mer styrketräning med veckor med fokus på kondition. Sen ska jag också träna roliga saker samt inte tacka nej till vin på vinkvällar och sitta där med äppledryck med ciderkaraktär...

Oj då. Jag höll ju på att glömma nästa mål: 7min 30s i Plankan innan Jul. Jaja, inget är omöjligt även om det känns tufft.

Vi börjar från början.

Innan start:
Höger lår har konstant blivit bättre sen i tisdags och igår var inget undantag. Visst att det kändes men när jag är varm så är det inte så farligt. Fast trots att kroppen kändes bra så var jag ganska opeppad nån timme innan start med tanke på att huvudet var så trött. Lite sportdryck 30min innan start fick dock fart på både det och min peppning.

Starten.
Jag startade i startgrupp 5 och jag visste att jag förmodligen (återigen) var snabbare än de flesta andra. Jag tog dock till mig Malin Ewerlöfs tips om att inte vara med i ruset i starten och oj så glad jag är för det. Folk drog iväg i värsta mil-tempot redan från start medan jag låg och mös i mitt 5.30tempo utan att behöva bry mig om att försöka mig på att tränga mig förbi långsamma löpare. Det här fortsatte i nästan 6km - jag blev omsprungen hela tiden men jag kände mig ändå rejält stark för jag hörde på andhämtningen hos de som passerade mig att de inte skulle hålla. Själv sprang jag och pratade med folk.

7-8km
Vid 8km stod mamma och langade sportdryck till mig. Det är en av anledningarna till att det gick så bra. Jag försökte mig på att dricka tre klunkar av Powerades blåa gift i mål och fy tusan så vidrig.
Nu började jag också springa om folk utan att för den skull öka tempot nämnvärt.

10km
Min klocka sa 55min efter 10km och den officiella tidtagningen 56.17 men första milen dit tiden tas är typ 1.3mil så jag höll mitt 5.30 tempo riktigt bra även om planen innan var att springa just den här milen på 53min. Jag ökade sen tempot lite till 5.15-5.20 tempo då det är ett väldigt lättlöpt avsnitt.

15km
Ska jag inte börja känna mig lite trött i alla fall?

17km
Jag hör ett barn säga "Nu kommer den första från grupp 5!" What?! Menar han mig?? Det måste väl i alla fall innebära att jag var bland de första i grupp 5 åtminstone. Nu börjar den tuffaste delen av loppet men jag kör på för jag känner mig riktigt fräsch och tänker att "Jag får väl sakta ner när det börjar göra ont"

19km
Jag passerar 19km så att jag exakt har en timme på mig att klara min måltid 2.45 (som jag hittills insett blir svår att nå pga den något långsamma förstamilen). Jag minns att jag tänker "Hade det varit en vanlig mil hade jag grejat det men nu är det ju både Abborrbacken och Karins backe kvar. Aja, jag ökar lite och testar, jag behöver lite extra tid till Abborren. Jag får väl sakta ner när det börjar göra ont"

24-26km
Abborren börjar. 2009 gick jag dubbelvikt uppför med händerna på knäna. Nu gör jag någon blandning mellan jogg, gång och lufs i det brantaste avsnittet och ren jogg resten. Rusar förbi alla stackare som härmar det jag gjorde 2009. Tänker "Var den inte värre???". Kilometern som innehöll värsta delen av backen gick på 5.52. Grymt! När värsta delan av backen var över ökade jag tempot och när jag nådde 26km ser jag att den kilometern gick på 5.05!

26km
Jag susar förbi folk och det var precis som Ewerlöf sa: Det ger en extrem boost för psyket när man själv är pigg och alla andra är trötta.

27km
Vätskekontroll. Jag tänkte inte ta något för det hjälper ändå inget med 3km kvar men så när jag är i höjd med sista bordet skriker någon "Coca cola!". Oooo! Socker! Jag stannar (för) tvärt, tar en mugg, får kramphugg i ena vaden och häller hälften av colan på armen istället.

28km
Håller krampen under kontroll men springer ändå på 5.09.

29km
Karins backe avklarad. Var inte den här heller värre? Springer på 5.33 och inser att jag borde klara 2.45.

29-30km
Precis i höjd med skylten som säger 1km kvar slår krampen till i båda vaderna men jag sprang resten av loppet på hälarna så det gick ändå hyffsat. Med 800m kvar ser jag en Röda Korsare i skogen som ser bekant ut: "Bettan! Heja lite!" "Wow, Björn! Heja heja heja!". Och jag ökade.

Upploppet
Jag ser att klockan närmar sig 2.44 men tänker att "Nej, jag ska under 2.44!" och sprang nästan lika fort som när jag skulle ta kort på Johan i mål förra året. Fast på hälarna den här gången. Jag klarade det! 2.43.58 och jag är så otroligt nöjd. Sista kilometern gick på 4.47min och det var här, tillsammans med slutet på abborren, som jag flåsade lika mycket som de som sprang om mig efter 3km...

Planen var att springa enligt följande: Mil 1: 53min; 2: 55min; 3: 57min
Verkligheten blev ungefär 56.17; 54.10; 53.20 (11s försvann i avrundningen...). Den verkliga verkligheten ser nog lite annorlunda ut då Lidingöloppet är 30.4km och de där extra 400m ligger redan på första kilometern men jaja.

Såååå, jag är ruskigt nöjd men mitt lopp! Långsammaste kilometern var för övrigt den kilometerlånga kön till bussarna men den gick förvånansvärt snabbt ändå.

Grattis till mig för ett bra lopp och grattis till dig om du orkade läsa allt!

---

Oj då. Jag hade visst blandat ihop vid vilken km abborren kom så den gick inte lika fort som det först verkade - har uppdaterat texten nu. Men ändå.

Tidigare år har jag bara haft problem med att somna några få gånger per år men nu händer det visst några gånger per månad. Inatt igen alltså. Det blev mindre än 2h sömn innan klockan ringde så det är tur att jag vet att jag klarat 9mil på skidor med ungefär lika många timmar. Men optimalt? Knappast.

Ujujuj. Idag var det min tur att presentera på gruppmötet och så jäkla bra det gick! Best Presentation Ever? Det är så stor skillnad på att presentera en artikel eller sitt egna arbete (som jag gjorde idag). Nu hade jag bara fixat mina slides, tittat igenom dem och så bara kör jag. Inget hålla på att lära sig grejer utantill och fatta vad andra har gjort utan det är bara till att prata, prata och prata. Och det kan jag ju.

Tror också att gårdagen smittade av sig på idag. Jag var helt uppe i varv efter mina nya teorier om mitt projekt och det, tillsammans med kvällen, gjorde att jag var helt speedad när jag skulle lägga mig och det dröjde lääääänge innan jag somnade. Och med länge menar jag väldigt länge...

Dessutom har jag fått Regina Spektors 'Better' på hjärnan och den snurrade varv på varv i mitt huvud under de där timmarna jag låg sömnlös och löste kloroplastens hemliga liv.

Min fikavecka på jobbet den här veckan vilket innebär tömma diskmaskinen och ha med fika till onsdagsfikat. Hopp. Som vanligt på min höstterminfikavecka blir det äpplekaka.

 

Jobbet ja. Det är så skönt när man är först av alla på plats (06.35) och kan se på de flesta andra som är kvar när man går hem (16.20). Fast varför egentligen? Fick en läsvärd artikel ur Lab Times om överproduktionen av disputerade från Bossen. Mm, man skulle blivit ingenjör eller inte pluggat alls men hur lätt är det att veta sånt när man är 19 år och tycker att biokemi/proteinkemi är skitroligt? Det tycker jag i och för sig nu 9 år senare också men, äh, ja, ni fattar.

 

För varje år som går blir jag mindre och mindre intresserad av sport. Vad gäller fotboll kan jag inte ens titta på landskamper längre och när det gäller att hänga med i Allsvenskan nöjer jag mig med att kolla hur det går för Norrköping typ varannan månad. Men nu. Nu har både Elitserien och hockeyallsvenskan börjat och hockey är faktiskt, tillsammans med bandy, en sport som jag hänger med i.

Men varför bry sig? Jag vet ju redan hur det slutar för "mina" lag. LHC kommer tvåa i serien, några få poäng från seriesegern, men blir utslagna av Skellefteå i semifinalen.

I allsvenskan kommer Malmö att bli bortspelade från play off av Leksand i någon av de sista omgångarna. Den enda glädjen som kommer från den serien är att Leksand vinner serien 30p före nästkommande lag men ändå kommer sist i den följande kvalserien. Återtåg #17 nästa säsong!

Och ang. Leksand. Som Sigges adoptivbror är det på mitt ansvar att se till att han lär sig östgötska så att han slipper bli mobbad i skolan. Jag ska allt se till så att han lär sig hålla på rätt hockeylag också men det får fixas lite senare. Svårt för mig att bestämma över klädvalet/nappvalet hans pappa gör för honom just nu.

Mm, jag skulle också se missnöjd ut i kläder som de här

Som det nästan alltid är så var det en väldigt rolig disputationsfest igår! Dr. Sebastians den här gången. Fast det insåg man ju nästan redan när man såg bordsplaceringen att det skulle bli - det var ju inte direkt så att man behövde presentera sig för sina bordsgrannar...

 

Spex-fixar-Cissi illustrerar hur nöjd hon var med att bara vara data- och presentöverlämnaransvarig så att hon kunde vara avslappnad under middagen. Johan förställer sig inget alls. Han var så där trött, stackarn.

 

Medan Cissi satt och var avslappnad bytte jag och Siri språk på hela spexet från svenska till engelska 10min innan det var dags... Usch. Jag kände själv hur usel min engelska var i vissa meningar. Blä.

Sen var det dags för spexet som avslutades med Maries svenskprov:

 

 

Dr. Sebastian verkade i alla fall tycka att det var rolig(t)

 

Hela spexet var väldigt lyckat! Betydligt roligare än jag tyckte att det var efter vårt smörgås&vin-planeringsmöte förra veckan då jag fick kritik för att dricka för lite vin för att vara kreativ. Åsa och Cissi hade fixat till det riktigt, riktigt bra!

 

Bästa berömmet kom från MMA-Jonas som brukar reta mig för att jag går på, vad han tycker, flickgympa (bodyattack...): Fan Björn, du är ju faktiskt nästan lite rolig.

Sen var det dansgolvet. Cissi och jag tog, som vi lovat, revansch för torsdagen. Men allvarligt. Mitt lår klarade inte ens en enda låt innan det gjorde jätteont. Nu börjar jag bli mer än bekymrad för LL.

Fråga 1: Har han hittat en flickvän??

 

Fråga 2: Har han bytt kön??

 

Svar 1: Nja. Familjen Hedenhös saknar inte bara TV nuförtiden utan har även öppnat dasset. Fast Åsa tyckte att hon ville duscha innan hon gick på disputation så hon fuskade lite från hardcore-lantlivet och kom för att duscha i fashionabla innerstan...

 

Svar 2: Nej. Han blev tillfrågad om han kunde hjälpa till med PLANERINGEN inför kvällens disputationsfest-spex men det slutade med att han, faktiskt motvilligt den här gången, får vara en av två som genomför spexet. Peruken är till för att folk ska förstå att de lite snuskiga frågorna i slutet av spexet är från Marie som inte kan närvara och inte från honom själv. Åååååå vad han bara skulle vilja sitta igenom en middag utan att göra något alls mer än att äta, dricka och skratta.


Nu ska han raka sig (vart får ni själva fundera över) och stryka sin skjorta igen.

Klockan är 22.15, tänderna är borstade och det är dags för sängen. Fy fan så tråkig jag är och oj så jag ska ta igen det 1 oktober (Valborg 2010 revisited?)!

Ja, jag är redan hemma från middagen. När efterrätten ätits upp, livebandet börjat spela och folk antingen börjat dansa eller hänga i baren då gick jag hem. Nej, det känns inget vidare men det är party imorgon också och jag kör den här träningsgrejen fullt ut nu och då känns det dumt att riskera en Klassiker och kasta bort 2 månaders stenhård löpträning för att dansa med arbetskamraterna.

Men ensam tråkig var jag inte! Åsa frågade mig om det var några roliga som skulle gå ikväll och jag svarade, nej, ingen av plan12-brudarna ska dit. Jag hade faktiskt fel för Cissi var också där men vem är det som jag möter på väg till utgången? Nä, vi var inte så roliga någon av oss men vi lovade varann att ta igen lite av det imorgon i alla fall.

I år blev det bara en fd. prefekt till bordet och så hamnade jag bredvid en tjej jag kände igen från Nolle-P. Hon var verkligen jättetrevlig MEN det första hon säger är Jag är så sjukt förkyld. Tack för den...
Jag gav henne dock lite dåligt samvete när jag tackade nej till vinet som kom in och hon hörde att anledningen var att jag skulle springa för hon skulle också springa Lidingö 15km nästa vecka. Ha! Hon drack bara halva glasen efter det!

Halvfull(t)

 

Varför pratade servitrisen barnspråk med mig när hon frågade om jag ville ha läsk eller något annat sött istället för vin?

Det finns konstiga te-sorter.

 

Det är institutionsdag idag. Det är väldigt roligt att lyssna på proffsföreläsare som beteendevetare Lennart Lindén från Talforum. Det känns som att de talar direkt till en för de berör verkligen små grejer som man gör/tänker på varje dag.
Dessutom fick jag reda på att en av mina egenskaper jag skämts lite över, lyssna utan att egentligen lyssna, är en bra egenskap för ett långt och bra äktenskap för efter 8 år är det ändå bara samma prat som kommer om och om igen och då var det tydligen bra att kunna låtsas som att man lyssnar medan man egentligen tänker på något annat!

 

Mellanlandar på labb för man måste ju underhålla pipetteringstummen också. Nu måste väl ändå mitt prov ha torkat så jag kan gå hem och stryka skjortan till kvällens middag, fördrinken börjar ju om en timme!

Så här är det på labb: Gemensamma saker gör man bara om man verkligen måste och ofta är det förhandlingar mellan oss vem som ska göra vilken buffer eller vem som ska beställa vad (förutom handskar - det är Hannas uppgift, vi andra hör inte vad Norrköpingssnubben i telefon säger. Lika barn leka bäst, typ).

Idag behövdes det en ny stocklösning. Rikard hade varit snäll och lämnat 30µl men jag behövde 40µl... Egentligen var det här ett typexempel på att det var Rille som skulle göra ny men han började smickra mig så dant så att jag sa ok. Både Rikard och Hanna blev förvånade att smicker bet på mig men då kom mitt motkrav på Rille - Du beställer framkallningsvätska. -Ok!

Haha. Jag gick in i vågrummet. Vägde upp 1.0027g på första försöket (skulle ha 1g...). Blandade med 10ml vatten och pyttsade sen upp allt i 25 rör. Klar!
Rille däremot fick kämpa med en längre beställningslista än han hade tackat ja till, ramavtal och artikelnummer. Dessutom fick han ett "Det där lägger inte jag mig i" av mig. Yep, skön jargong på labb :-)

Idag kom dessutom ersättningen till mitt dyraste misstag någonsin på labb. Om jag någon gång hamnar i en situation där jag kan få svar på vilken fråga som helst kommer jag att fråga var mina 6.9ml antikropp tog vägen. Jaja, nu har jag 6.9 nya, dyra, mililitrar...

Men jag tycker att vi kan dra av några tusen på antikroppen för frigolitlådan den kom i är också värd sitt pris. Absolut bästa modellen att ha vid preppar - inte för stor, inte för liten och med lock!

Väldigt tråkigt att inte kunna löpträna. Nu får man ju tvinga sig iväg till gymmet för att lyfta vikter istället. OBS! Ironi.
Men oj så ovan kroppen var vid styrketräning. Jag skakade efter mitt "lätta" pass igår.

Förra söndagen var jag bekymrad över ena vaden. Senare på kvällen gjorde jag en rörelse med benet så att det högg till i låret också och nu är det låret jag är mer bekymrad över. Efter att ha genomfört årets dummaste löppass i onsdags pratade jag med Oscar i telefon och han frågade vad fan det är för träningsprogram jag följer som har så lite vila - klart du blir skadad. Men fram till förra veckan har som sagt kroppen känts fantastiskt bra.

Mm, det var vilodag i torsdags men jag vilade dessutom både fredag och lördag från löpning men idag ville jag försöka igen. Det går rätt bra när jag är varm och det kändes rätt hyfsat idag men jag stannade efter 19km istället för efter 24. Dumt att göra dumma saker med bara två veckor kvar.
Om jag ska beskriva känslan jag har i benet får jag jämföra det med de gånger jag varit överansträngd i axeln/armen. Armen känns lam och man tror inte att man ska kunna lyfta ett mjölkpaket men ändå lyfter man det utan problem och det känns inte ens att man lyfter det.

Scary.

Kramp i vaderna under LL ska, efter funbeat-läsande och letande i garderoben, undvikas m.h.a kompressionsstrumporna mamma tvingade mig att köpa till Kina-flygturen. Tydligen är de bra att använda efter träningspass också. Hoppas på icke-shorts-väder under LL.

Haha! Visst att jag har smala fötter men vad är det här?! Såg det först nu.

Igår plockade jag svamp. Lite drygt 5liter hittade jag men efter att jag förvällde dem kändes det bara som lite skrap på botten i kastrullen. Det fanns massor av trattkantareller men de var så små så istället för antalet liter svamp hade antalet svampar den här gången varit ett bättre mått på framgång.

Skum vecka som börjar nu. Institutionsdag+finmiddag på torsdag samt disputation+disputationsfest på fredag. Blir till att jobba hårt mån-ons.

Lärde mig precis att man inte kan kasta sig ner i en tygsoffa på samma sätt som man kan med en skinnsoffa.

Brännskadad

Torsdagen var helt klart veckans bästa dag så här långt:


+ Ventilationen kom tillbaka
+ Jag fick beröm
+ Hemligt uppdrag med plan12brudarna och goda smörgåsar&vin efter jobbet
+ Sigge-mys

- Jag blev hysteriskt trött vid kl. 16
- Byxor och tröja luktar bäbiskräks

Nu har det planerade 24h-ventilationsstoppet varat i 7 dygn och förhoppningsvis kommer reservdelar till reservdelen, eller hur det nu var, imorgon. Jag undrar om vi borde jobba undertiden egentligen. Igår när jag kom hem mådde jag lite illa och var snurrig men tolkade det som att stressen jag upplevde måndag och tisdag släppte. Men kanske inte ändå.
I morse sa Rille att han mått illa igår när han kom från jobbet och fått sova lite. På plan 9 har folk mått illa och gått hem. Här uppe på 13 klagar folk på att de är snurriga. Det kommer väl inte som någon överraskning att det är Dalkia som är ansvariga för ventilationsfixandet. Dalkia som ligger under mitt hatföretag Veolia........

Idag var det en ovanlig syn på labb - alla var uppe i labb samtidigt och alla hade labbrock på sig! Men efter jul är det förmodligen bara jag och Hanna kvar :-(

Pavan, Klango, Daniel, Rille, Boppe & Lan

Vilken skitdag. Ordspråket upp som en sol ner som en pannkaka beskriver mig ganska bra. Platt fall. Usch.

Nej, det stannade inte på jobbet. Jag skulle "bara" sätta ihop min målade byrå ikväll samt fixa två av de grejer som lådorna glider på. Jo tjena. Efter ett tag (när jag hittat manualen) insåg jag att de var monterade och ihopsatta redan från början vilket betydde att de nu var trasiga. Nu, 2,5h senare, är de bara halvt trasiga (samt hyfsat fungerande) och detsamma gäller mina tummar.

Så här blev det i alla fall:

Och den bruna färgen tillsammans med det vita matchar...

 

Min fondvägg. Och nej, 20s innan kortet togs var inte sängen bäddad.

---

Blot blot Western baby
Got no bands this shit is crazy

I fredags skrev jag ju att jag var impad över mig själv för att jag sprang 14km så lätt. Det är jag fortfarande men idag är jag lite fundersam över hur Lidingö ska gå.

På dagens schema stod det 26 km i 6.10-6.45 min/km tempo varav 6x5min i 5.10-5.30 min/km tempo efter att ha sprungit en timma.

Jag landande på ett tempo av 6.09min/km och jag gjorde de där intervallerna och so far so good men kroppen var inte som vanligt idag. Främre lårmuskeln blev lite kort och gav mig knäont. Det är inte så farligt för det är lätt hänt när jag springer sakta och inte tar ut steget ordentligt - det blir bättre på LL.

Värre är det med min vad. Efter två timmar krampade den nästan och nu gör den ont när jag går. Eller, jag hoppas att det var kramp för jag är lite nervös att det är en bristning faktiskt. Skit! Kroppen som har känts så fantastiskt bra efter att första veckan var avklarad.

Fast jag kanske inte ska vara så orolig ändå. Nu krampade den (hoppas hoppas) efter 19km men då måste jag trots allt tänka på att innan LL har jag tre lugna km i benen sen dagen innan mot 14 i fredags och 12 igår i bra hastighet. Men ändå. Jag hade hoppats på lite bättre känsla idag :-/

Mamma har blivit förkyld och tyckte att det var dumt att jag kom på besök i helgen så jag håller på att måla om en byrå istället.

Jag är ju inte världens mest händiga men man lär sig så länge man lever.

1. Se till att du har lacknafta hemma INNAN du tar tag i rollern med båda händerna. Annars får du pikar för dina vita händer på Statoil när du hivar fram pengarna för att betala lacknaftan och du riskerar också att bli utskrattad av Bossens fru som du möter på vägen till Statoil. Du ser ut som en fransk mimartist!

 

2. Välj vattenbaserad färg istället så slipper du problemen under 1, är mer miljövänlig, sparar hjärnceller och du slipper vänta 24h innan du kan måla igen - det går bra efter 30min.

 

Jo det löste sig med garderoben. Jag började sätta ihop den så långt som det gick innan det var dags att resa upp den. Då tänkte jag att jag kan ju i alla fall känna hur tung den är och den vägde inte alls mycket så det gick bra. Nu är det bara att justera dörrarna kvar men det fixar jag imorgon.

Jag tror att det är betydligt farligare att vistas i ett kemilabb med avstängd ventilation i tre dagar. Inklusive dragskåpens frånluft...

Äntligen fredag! Jag har jobbat väldigt hårt torsdag&fredag och idag efter lunch när maskiner jobbade åt mig blev jag snurrig. Fast det kan ju bero på avsaknaden av ventilation så klart. Av någon anledning har jag blivit allergisk mot att jobba efter 17 så jag kör stenhårt mellan 7-17 istället för att stanna längre. Fast igår var jag tvungen att jobba längre så jag fick ta vilodag då istället för idag.

Hur sjukt är det inte att jag, oberörd, kan springa 14km innan kvällsmat en fredagskväll? Helt galet. Jag kunde aldrig tro att löpträningen skulle fungera så här bra. Sen att jag börjar ana muskler som jag aldrig sett tidigare gör det ju också lite roligare :-)