vismut

Den här veckan har jag bara slappat. Jag har målat om en möbel och städat akvariet. Så fort jag gör något blir jag jättetrött så helt frisk är jag väl inte. Men jag lever. Idag sprängdes en bilbomb utanför en polisstation i Palma Nova och två poliser dog. 'A' är polisstationen där det smällde och pilen pekar på Posten Magnus och jag besökte förra veckan...

ÄNTLIGEN hemma från Mallorcasemestern och vilar ut i perfekt sommarväder i Linköping. Perfekt= moln och lite sol samt 20 grader. Men vi tar det från början:

Avfärd till Arlanda redan 01.30 natten till lördagen. Jag lyckades inte somna innan vi skulle åka så redan när planet lyfte hade jag varit vaken i 21 timmar. Och sova på planet gick inte heller då flygpersonalen var trevliga att rapportera ALLT de gjorde i högtalarna. Jag fick i alla fall frukost. De som var så nöjda med att ha blivit placerade vid nödutgångarna med tillhörande extra benutrymme (paren) blev blåsta på frukosten pga glömd matvagn men blev kompenserade från snacksvagnen istället.

Efter simningen åkte jag alltså till Norhyttan utannför Ludvika tillsammans med Oscar och Emma. Oscar och jag gav oss ut på en fisketur med båten men någon fisk blev det inte. Istället skjutsade vi iväg Emma till nattarbete och åkte till Emmas familjs sommarstuga och bastade. Även här testades fiskelyckan och jepp, jag fick en abborre!

På måndagen blev Oscar och jag skjutsade på traktorflak av Emmas pappa för att paddla kanot. Ån var helt översvämmad så det var lite svårt att se vart å-fåran egentligen gick så ibland, när vi insåg att vi tagit fel väg, fick vi gena genom buskagen.

Efter lunch tog vi hundarna på promenad i skogen. Jag har mina orsaker till att vara osäker när jag är i okänd skog med Oscar men på något vis kom vi hem ändå. Trots "genvägar" genom hyggen och kärr. Dock blev vi ganska sena så det blev en snabb bilfärd in till Ludvika och mitt tåg när vi väl hittat hem igen...

Idag har jag köpt ett nytt fiskespö och spelat golf med Pelle och Axel. Jag vann! I alla fall om man räknar med handikapp men Pelle slog väl minst antal slag kan jag tänka. Första två hålen gick dock uruselt. Bollen kom inte många meter vid varje slag och jag började se mig själv som en riktigt duktig ranch-spelare som sviker när han kommer ut på banan. Men nej, turen vände! Jag förstår dock inte hur folk orkar med 18 hål. 9 hål är absolut tillräckligt.

I helgen var det så äntligen dags för Vansbrosimningen. Efter omkastningar i reseschemat för att få resesällskap åkte jag upp till Leksand tidigare på lördagen och hamnade min vana trogen på släktmiddag mm.

Jag vaknade kl. 6.15 på söndagen och var spänd inför loppet. Inte så mycket för de 3000 metrarna utan mer för att vattentemperaturen dalat från värmerekord för en vecka sen till 16 grader. På väg till Vansbro fick jag rapport om att den officiella vattentemperaturen var 15.7 grader (i den kalla kilometern) så jag var ännu mer spänd - jag minns smärtan i pannan från doppet i fredags. Dessutom hade jag bytt ut min claesohlson-dräkt mot Oscars ärmlösa triathlon-dräkt för att slippa ligga som ett flöte med en puckel på ryggen så jag var rädd att frysa ännu mer.

Snälla Mia Jufvas hade köpt ullfett som jag och Pierre gnodde in oss med.

Innan start: När Pierre och jag fått av oss överdragskläderna och börjat smeta in oss med ullfett (jag får nog raka armhålorna för att få bort skiten) så öppnade sig himmlen och vi fick värsta störtskuren. Dåligt på så sätt att glasögonen blev immiga redan innan start. Efter aerobicuppvärmning i våtdräkt var det dags för starten.

Starten: Jag höll mig till min plan och gick i vattnet med 2min till start. Vattnet var inte alls så otäckt! Jag simmade ut, kissade och böjde på mig för att höja tempen ytterligare. Jag hade ju också fått som råd att simma mot bropelaren när starten gick. Dumt, tänkte jag. Lika bra att vara där direkt. Det var lite dumt för strömmen var så stark så jag fick simma i motsatt riktning för att hålla mig på rätt sida repet. Starten gick sen superbra! Jag märkte inget av någon speciell trängsel utan stötte bara ihop med 2-3 personer. Det är i mitten man ska starta är mitt råd.


Första 2km: Så tråkigt! Jag simmade i ingemansland helt själv och eftersom jag andas åt höger missade jag tydligen alla avståndsmarkeringar så jag hade inte en aning förrän...

Sista kilometern: ... någon skrek att jag skulle svänga höger, upp i motströmmen i Västerdalälvens 15,7gradiga vatten som dessutom smakade annorlunda mot Vanåns. Jag stötte på en vägg. Motströmmen var betydligt starkare än jag trott precis i början. Nu började jag även se andra simmare med badmössor som indikerade att de startat 30min innan mig - stackare. Nu blev det lite jobbigare. Jag fick ett kramphugg i vaderna när någon stolle får för sig att simma in precis framför mig så jag fick stanna och börja om. Jag slutade paddla med benen för en stund och sprurtade mot målet.

Målgången: Att gå i mål verkade skitsvårt om man läste på baksidan av startkuvertet och lite konstigt var det allt. Först fick man slå på en platta - den funkade inte. För att vara säker på att man blev registrerad fick man dessutom två meter senare lägga handen på en platta och registreras igen och för att vara RIKTIGT säker på att man blev reggad så blippade de ens streckkod på badmössan när man kommit upp ur vattnet. Här togs också det officiella målgångskortet - ska bli kul att se när det kommer upp på vansbrosimningen.se - eller inte. Väl uppe på bryggan stod jag still i 5min. Hade jag rört mig hade jag krampat i lårmusklerna. Sen blev det varm dusch och försök att tvätta bort fettet med diskmedel, mat och resa till Ludvika.

Resultatet: Jag är mycket nöjd! Visst, några minuter snabbare hade jag säkert kunnat simma men jag klarade mina mål. Jag kom under 1h (54min 3s) och orkade crawla hela vägen. Jag slog Gunde Svan och var bara 12min efter Oscar som i sin tur var 12 min efter segraren. Jag var dessutom 12 min före Pierre så alla de där minutrarna symboliserar väl hur bra man tränat. Jag kom på 446 plats av de 3685 herrar som tog sig i mål. Dessutom var jag bästa Linköpingsbo om man räknar bort två LASSsimmare.

Summering: Jämfört med Vätternrundan som jag har erfarenhet av så var Vansbro ganska så tråkigt. Folk kom dit, simmade och åkte hem. Inget speciellt vid sidan av. Jag träffade SofiA innan start men tyvärr inget efteråt. Jaja, nu är det gjort. Efter en Pronaxenkur för höften och en rehabvecka på Mallis så är det dags för Lidingöträning på allvar!

Det var kallt i vättern. Speciellt för pannan. Brrrrrrrrr. Jag överdriver nog om jag säger att jag simmade 20m men nu har jag i alla fall testat på öppet vatten...

En av de bästa sakerna med att ha flyttat hemifrån måste ju vara att man inte lagar någon mat som man inte gillar speciellt mycket. En sådan rätt är för mig stuvad fisk - det har jag inte lagat på 7 år. Förrän igår.

Tanken var att jag skulle göra en god fiskgryta men det sket sig när jag inte hittade något recept så det blev till att dillstuva skäddorna. Nu sitter jag här och drar mig för att gå på lunch. Jag borde kanske hängt på Tobias som skulle till Ros och köpa kebab.
Äh, det var så länge sen jag åt kokt fisk så jag kanske tycker det är gott?

Hanna har lasagne. Suck. Och byta vill hon inte heller. Suck igen.

Ibland är det roligt att se hur ens skäggväxt har utvecklats sen förra gången man lät det växa. I mitt fall 1.5 år sen. Jo då, jag är ganska nöjd. Det är väl inget att skryta med (10dagar) då många får lika mycket (lite) efter 2 dagar. Men det är hyffsat tätt i alla fall. Funderade på att raka bort allt och bara behålla mustaschen men idag sa Masha att "skägget" var fint så det får vara kvar lite till!

Jag glömde ju att berätta att jag och Rikard + kompis gav oss utför att leta ekoxar i Bjärka-Säby igen i onsdags. Det såg lite mörkt ut bort mot Sturefors men vi gav oss iväg ändå. 1-2km före Bjärka-Säby sa det "PANG" och så öste regnet ner. Vi kom inte ens ur bilen... Istället åkte vi till Vidingsjö och började gå på LOK-milen för Rikard visste ett ställe med massor med salamandrar efter 1,5km. En såg vi. Och en groda. Tur i oturen att vi inte hittade någon ekoxe för mitt lekande med det nya objektivet drar mycket batteri så det hade inte blivit många ekoxekort...
Igår köpte jag rullskidor. Den här gången var det också en bra försäljare men "bra" i den meningen att han just var bra och inte bara ville sälja. Han tyckte jag skulle köpa de billigare skidorna som inte rullade så bra för att få mer träning (dessutom hade han aldrig satt på bindningar på de dyrare själv - krävdes borrande) och så pratade vi allmänt om skidteknik och styrketräning. Vi kom fram till att båda skulle köra klassikern nu så då stod vi och diskuterade våra olika mål och träningsupplägg. Jag köpte inte hans sätt att bedriva styrketräning inför Vasaloppet trots att han läst det i en intervju med en Vasaloppsvinnare. Han påstod att man skulle köra "tung" styrketräning medan jag menar att fler reps borde vara bättre för uthållighteten. Idag när jag var på labb och labben skötte sig (nästan) själv så hade jag tid att sätta mig in i ämnet. Visst, det finns olika skolor men nu har jag insett att argumenten för tung träning överväger de för lätt. Men jag kommer nog köra 50:50.

Smartast igår var ändå mamma som avrådde mig ifrån att ge mig ut på skidorna innan nästa helg. Haha, när hon sa det hade jag pjäxorna på mig och ena foten i bindningen och hade tänkt att sticka ut. Men jag lydde mammas råd och stannade i soffan istället :-)

Det miiiiinsta man kan få begära när man ägnar helgen åt labbarbete är väl åtminstone att Spotify funkar på labbdatorn men nej - den datorn lever sitt egna liv.