What if God was one of us?
Igår var jag på kravall för första gången på över två år. Vi alla som satt där på förfesten kände oss lite obekväma i overall eftersom det bara var en av oss som verkligen pluggade. Väl på kravallen spelades till en början väldigt bra musik men tillslut hördes iprincip bara klagomål från alla håll.
Jag träffade på en kille som sa att det var skönt att se en annan TBI-are där.
Han: "Etta eller tvåa?"
Jag: "Ehh, va?"
Han: " Ja, etta eller tvåa? Eller är du kanske trea? Årskurs alltså."
Jag: "Haha, Nä, jag har slutat. Jag är doktorand."
Han: "Va fan gör du här då? Du ser ung ut."
Jag: "Hur gammal är du då?"
Han: "Jag är född 1987"
...............
Sen påväg hem cyklade jag om en av Jonas kompisar som vinglade rätt rejält. Jag tog sällskap en bit på vägen med honom och då sa han att jag måste vara Gud. Och så skulle han bjuda mig på öl nästa gång vi ses. Hoppas han minns det :-)
Jag träffade på en kille som sa att det var skönt att se en annan TBI-are där.
Han: "Etta eller tvåa?"
Jag: "Ehh, va?"
Han: " Ja, etta eller tvåa? Eller är du kanske trea? Årskurs alltså."
Jag: "Haha, Nä, jag har slutat. Jag är doktorand."
Han: "Va fan gör du här då? Du ser ung ut."
Jag: "Hur gammal är du då?"
Han: "Jag är född 1987"
...............
Sen påväg hem cyklade jag om en av Jonas kompisar som vinglade rätt rejält. Jag tog sällskap en bit på vägen med honom och då sa han att jag måste vara Gud. Och så skulle han bjuda mig på öl nästa gång vi ses. Hoppas han minns det :-)
