vismut

Bloggen närmar sig sjuårsdagen och händer inget drastiskt med blogginspirationen blir den heller inte äldre. I något av de första inläggen, maj 2007, skrev jag om att jag tog buss 202 till Ekholmen, hoppade av, köpte ett Playstation 2, hoppade på nästa 202a mot Lambohov och åkte hem och spelade. En hel del Tony Hawk (skateboardspel) blev det.

 

Efter att ha legat oanvänt sedan 2008 eller så var det nu dags att göra sig av med det. Jag trodde inte det fanns någon marknad alls för sådana gamla konsoler så jag la ut den för 200:- på LiUs anslagstavla. Nu kommer mailkonversationen med den blivande köparen i korthet:

 

Köparen: Vill dubbelkolla så att priset stämmer.

Björn: Ja, det gör du. Vill du betala mer?

K: Även om de flesta spelen är kopior tycker jag att 200 känns lite i understa laget (även om jag inte skulle klaga), så jag kan tänka mig att betala ett par hundralappar till om så önskas.

B: Lägg på en nolla då :-) Nej vars. Det är ditt om du vill ha det. Ta med så många hundralappar som du vill betala så får du det. 

 

Han kom. Han hade med sig 400:-. Jag är nöjd. Han är nöjd. Frid och fröjd.

 

Snacka om att göra motsatsen till att pruta!