Dum-Björn
Ibland är man bra dum alltså men vi tar det från början.
Någon gång förra året på en middag hemma hos Bossen kom vi in på barnprogram och barnprogramledare och efter det var det ingen hemlighet vad jag tycker om Hjärnkontorets programledare. I januari kom det ett allmänt utskick från Hjärnkontoret om att forskare som håller på med spännande och intressant forskning gärna fick höra av sig. Hur intressant och spännande jag än tycker att min forskning är så har jag svårt att se att kidsen skulle vara lika faschinerande. Hursomhelst så tyckte dom flesta andra i gruppen att jag skulle skicka in så att jag fick träffa den här programledaren - men nej.
Jaja, idag kom det ett samtal "utifrån" (man kan höra på signalen om det inte ringer från iniversitetet). Hanna svarade och lämnade gladerligen över luren till mig och sprang iväg och gapskrattade ("Jag tror att det är Björn du söker"). I luren var en kvinna från Hjärnkontoret som ville veta hur frön gror.
Det är nu jag är dum. Min första reaktion när jag blev ställd och inte kunde svara direkt var att svara "jag vet inte" och föreslå att hon skulle ringa någon riktig växtfysiolog. Jag berättade dock vad jag gjorde och sa att hon gärna fick ringa igen. Och nu är jag arg. Varför? Jo, regel nummer 1 när man blir kontaktad av media är att säga "Visst, återkom om en timme" för då får man tid att fundera ut bra svar. Allvarligt, jag vet ju egentligen vad det är som gör att ett frö gror men att komma på det just när någon från Hjärnkontoret svarar är inte lätt.
Jaja, hon gjorde bara research. Inte så att jag skulle få träffa programledaren eller så. Men ändå. Suck. Dum-Björn.
Någon gång förra året på en middag hemma hos Bossen kom vi in på barnprogram och barnprogramledare och efter det var det ingen hemlighet vad jag tycker om Hjärnkontorets programledare. I januari kom det ett allmänt utskick från Hjärnkontoret om att forskare som håller på med spännande och intressant forskning gärna fick höra av sig. Hur intressant och spännande jag än tycker att min forskning är så har jag svårt att se att kidsen skulle vara lika faschinerande. Hursomhelst så tyckte dom flesta andra i gruppen att jag skulle skicka in så att jag fick träffa den här programledaren - men nej.
Jaja, idag kom det ett samtal "utifrån" (man kan höra på signalen om det inte ringer från iniversitetet). Hanna svarade och lämnade gladerligen över luren till mig och sprang iväg och gapskrattade ("Jag tror att det är Björn du söker"). I luren var en kvinna från Hjärnkontoret som ville veta hur frön gror.
Det är nu jag är dum. Min första reaktion när jag blev ställd och inte kunde svara direkt var att svara "jag vet inte" och föreslå att hon skulle ringa någon riktig växtfysiolog. Jag berättade dock vad jag gjorde och sa att hon gärna fick ringa igen. Och nu är jag arg. Varför? Jo, regel nummer 1 när man blir kontaktad av media är att säga "Visst, återkom om en timme" för då får man tid att fundera ut bra svar. Allvarligt, jag vet ju egentligen vad det är som gör att ett frö gror men att komma på det just när någon från Hjärnkontoret svarar är inte lätt.
Jaja, hon gjorde bara research. Inte så att jag skulle få träffa programledaren eller så. Men ändå. Suck. Dum-Björn.
