Wow vilket mandomsprov, typ
Johan hade lyckats få med mig på tjurruset i Stockholm idag. 10km löpning i terräng. Och då menar jag terräng. Inte något som utgör sig för att vara världens största terränglopp (LL). LOK-milen kan sägas vara banlöpning i jämförelse.
Ni som även läser Åsas blogg kommer säkert att få en annan vinkel (men samma kort!) på loppet.
Jag startade i första gruppen (de som springer en mil på <50min) men tänkte att jag skulle ligga lågt och lägga mig långt bak. BIG mistake skulle det visa sig. Först börjar det som ni ser 1km i sand och med rejäla backar. Sen blev det löpning på klipphällar med mossa, lera, skog (så det luktade massor av pors - snurrighetsvarning), kärr (jag skönk ner till revbenens början), hopp i djup bäck (jag hade svårt att ta mig upp), över bildäck innan det avslutades i sanden igen. Där emellan var man även tvungen att krypa i leran så där som militärer på film gör.
Hoppas ni såg sporten nu ikväll. Om inte kan ni kanske surfa in på svt.se och se om inslaget från Tjurruset ligger där.
Starten
Nästan 65min senare. Skitigare men inte speciellt trött. Åsa tyckte att jag borde varit skitigare.
Sara och Åsa nöjde sig med att vara påhejare. Sara hade en gilltig orsak. Åsa vet jag inte men det var starkt att åka bil en hel dag för att heja på mig och Johan!
Johan närmar sig målet med bestämd blick
Kolla in Johans händer!
Kul?
Nja, det hade väl varit ok om man fått springa men det här var som ett långt intervallpass. Ibland uppe i skogen gick det bara att ta sig fram på en rad och då blev det mycket gående. Det var lite tråkigt.
Mest nöjd är jag att jag inte skadade mig! Imorgon kommer jag i alla fall ha träningsvärk i andra muskler än jag normalt brukar ha efter att ha sprungit. Ljumskarna fick jobba hårt för att balansera i leran.
Nu ska jag ta hand om mina nytvättade löparkläder och sen hoppa i badet.
Löparsäsongen är över!
Ni som även läser Åsas blogg kommer säkert att få en annan vinkel (men samma kort!) på loppet.
Om ni ska ha makaroner i thermos så se till att inte ta gammeldags idealmakaroner. De är svåra att få in och ännu svårare att få ut...
Jag startade i första gruppen (de som springer en mil på <50min) men tänkte att jag skulle ligga lågt och lägga mig långt bak. BIG mistake skulle det visa sig. Först börjar det som ni ser 1km i sand och med rejäla backar. Sen blev det löpning på klipphällar med mossa, lera, skog (så det luktade massor av pors - snurrighetsvarning), kärr (jag skönk ner till revbenens början), hopp i djup bäck (jag hade svårt att ta mig upp), över bildäck innan det avslutades i sanden igen. Där emellan var man även tvungen att krypa i leran så där som militärer på film gör.
Hoppas ni såg sporten nu ikväll. Om inte kan ni kanske surfa in på svt.se och se om inslaget från Tjurruset ligger där.
Starten
Nästan 65min senare. Skitigare men inte speciellt trött. Åsa tyckte att jag borde varit skitigare.
Sara och Åsa nöjde sig med att vara påhejare. Sara hade en gilltig orsak. Åsa vet jag inte men det var starkt att åka bil en hel dag för att heja på mig och Johan!
Johan närmar sig målet med bestämd blick
Kolla in Johans händer!
Kul?
Nja, det hade väl varit ok om man fått springa men det här var som ett långt intervallpass. Ibland uppe i skogen gick det bara att ta sig fram på en rad och då blev det mycket gående. Det var lite tråkigt.
Mest nöjd är jag att jag inte skadade mig! Imorgon kommer jag i alla fall ha träningsvärk i andra muskler än jag normalt brukar ha efter att ha sprungit. Ljumskarna fick jobba hårt för att balansera i leran.
Nu ska jag ta hand om mina nytvättade löparkläder och sen hoppa i badet.
Löparsäsongen är över!
