vismut

Åsa och jag har svårt att kommunicera med varandra. Vi måste egentligen skriva till varandra för att saker och ting ska bli rätt. Ska det t.ex. styras upp en taco-kväll så slutar det med att båda köper chips och sås även om vi strax innan pratat i telefon och gjort upp om vem som ska skaffa vad. Eller som i kväll.

Vi tog oss, efter diverse felkörningar, ikväll till skidspåret i Ljungsbro för lite Vasaloppsträning. Det blev bara lite för att det är inte så nyttigt att flåsa i minus 18 grader. Efteråt skulle det bli pizza och spel hemma hos mig.
Åsa (vad jag hör): "Du, är det ok om Olle tar med sig sin hund imorgon (när vi ska åka skidor)"
Jag: "Ja det är det väl, kan han dra i spåret?"
Åsa: "Ja det vet jag inte".

Jag ringer till Johan och säger att det är ok. En timme senare är Johan och Åsa hemma hos mig och äter pizza och någon av dom säger att "Du kanske skulle flytta på den där nu när hunden kommer"
Jag: "Vilken hund???"
Åsa:" Ja men Olle kommer ju med Hubbe"
Jag: "Va, kommer han hit?!"
Åsa&Johan: "Men du sa ju att det var OK!"

Jaja, Åsa säger att jag bara hör det jag vill höra och läser vad jag vill läsa. Som på våra felkörningar:
Jag: "Där. Motionsvägen. Det låter ju bra. Där ska vi nog svänga"
Åsa: "Men Björn, det står ju Maltforsvägen!"

Men vi känner varandra väl i alla fall. Åsa fick en gissning om vad det var för grå smulig sak som låg i papperskorgen vid CCD-kameran idag och hon gissade rätt. Ett Örondjur!!!! (jag är ledsen att det inte finns någon bild. Den kanske finns kvar imorgon...)

Nej, jag snusar inte.