vismut

Hur många kan säga att de sett mig riktigt arg? Två läsare av bloggen kanske. Inte mer. Irriterad har nog de flesta sett mig dock :-)

 

Idag däremot imponerade jag på mig själv. Inte visste jag att mina kinder (och öron!!!) kunde bli så röda. Det skumma är dock att jag inte vet mot vem/vad jag ska rikta min ilska. Fast, DHL ligger ju inte speciellt bra till hos mig just nu...

Lång historia lång:

 

För två veckor sen behövde jag metanol (5l) och Lotta isopropanol (2l). Lotta gjorde beställningen.

Förra tisdagen kom leveransen: 15l MeOH och 24l isopropanol trots att beställningen var korrekt. Fakturan hade dessutom kommit till fel person.

 

Onsdagen: Jag hade inte så mycket att göra så jag tänkte vara snäll och ta tag i returen av spriten. Ringer företaget. Får senare mail om att returfraktsedlar är postade och att pickup sker på fredag. Fredag? Hmm, då är ju inte jag på jobbet.

Torsdag: Ringer DHL för att boka om och får reda på att det inte är någon pickup bokad. Jag försöker boka själv men ger upp när några koder för brandfarligt gods saknas. Kontaktar företaget och ber dem fixa.

Fredag: Får mail om att pickup sker på måndag.

Måndag: Ingen pickup sker.

Tisdag: Ringer DHL. De hade haft problem med dataöverföring till chaufförerna så de hade inte fått information om upphämtning. Mina paket får prioritering och ska hämtas under dagen. Dock: Ingen pickup.

 

Onsdag förmiddag: Ringer DHL. Nehä, "min kollega skulle ha sagt att pickup endast sker på markplan, inte på plan 13". Men varför ringde de inte för då. Får återigen prioritering och det skrivs "Vid problem, kontakta Björn". Jag kör dessutom paketen till godsmottagningen (markplan...).

 

Onsdag kl. 16: DHL ringer mig. "Hej, har du fått reda på att chauffören inte ville plocka upp ditt paket? Nehä, hmm, undrar varför han inte ringde dig. Det var fel märkning" Sen minns jag inte mer av det samtalet. Jag går iväg den dryga kilometern till godsmottagningen o kollar märkningen. Ringer DHL, kopplas fel, blir bortkopplad och ja jag vet inte. Här var det rejält svårt att hålla tillbaka argheten. Kanske var det därför som det pyste över i öronen.

 

Det slutade i alla fall med att jag gav upp och skrev till företaget dit spriten ska att: Det här får ni fixa. Jag har absolut inget med det här att göra.

 

 

Tyvärr lär det bli fortsättning följer imorgon. *1 2 3 4 5 .........100. Pust.* Tänk om det här kunde vara sista gången som jag gör något snällt för någon annan. Tänk om.