Examensdags!
Ses i juli var det ja. Nu är det snart dags för loppet jag tränat inför sedan 11 januari. De sista tre veckorna har jag inte tränat mycket alls, man kan verkligen säga att jag har vilat mig i form. Jag misstänker att jag faktiskt lyckats för idag har benen liksom värkt på ett bra sätt - jag har velat springa och har varit full av energi. Har blivit kallad Duracellkanin av två av varandra oberoende arbetskamrater. En sa det med positivism i rösten medan den andra stackaren var halvt förstörd av min pigga start på dagen :-)
Jaja. Även om sista veckorna varit träningsfattiga så har jag ju verkligen inte legat på latsidan i vår. 280mil på 271h fördelat så här:
Vanligaste träningsformerna i år hämtat från funbeat.se
Jag kan inte minnas ett enda tråkigt träningspass! Det är helt otrolig, även att springa distans en onsdagskväll i februari medan snön vräker ner har sin charm. Jag har dessutom klarat mig HELT utan skador. Det närmsta jag har kommit är spruckna hälar och vattenflaskan jag körde på i mörkret under VR (det hade kunnat gå riktigt illa).
Jag har inte en endaste gång låtit träning gå före sociala aktiviteter, jag har droppat 6-7kg i kroppsvikt trots mina sjuka portionsstorlekar och jag har haft förbannat roligt, speciellt på Fuerteventura. Det enda jag är lite fundersam över är varför det inte syns mer på kroppen. Fast, jag har ju tappat muskler också så...
Hur går det nu på lördag då? Bra, tror jag. Jag är nervös men inte inför loppet som sådant utan för allt praktiskt innan start etc. Hur det än går kommer ni inte få se mig så här för då blir jag nämligen diskad:
Så tack mamma för julklappen!
Mål för lördag? Ja, just precis det - komma i mål. Självklart har jag en tanke om <9h (4km simning; 120km cykling; 30km löpning) men det är inte hela världen om jag inte klarar det. Sub 7h nästa år istället!
